en ängel flög förbi, mot himmelen så fri, men hon lämnade sitt léende, på vår jord, som en sol som värmer oss, som ett himmels stjärnebloss, så vi kan betrakta livets skéende, med en tro, kärleken är!
alltså, jag bara älskar den låten <3
texten är verkligen gripande. den är typ skriven efter hur stämningen var efter att prinsessan diana dog. och den är rätt vanlig på barnbegravningar. finns vissa som har kommenterat och sagt att dom har haft den låten på sina barns begravningar, och sen står det nånstans också. förstår verkligen varför dom väljer den, texten är verkligen fin och jag skulle inte ha nåt emot och ha den på min begravning, för den är så otroligt vacker <3
första gången jag hörde den så tänkte jag på casita. det var min favorithäst på ridskolan, som tyvärr fick avlivas efter att hon hade blivit sparkad i hagen, hon var halt ett väldigt bra tag och hon hade ett stort sår på benet, men till slut så fick man rida henne, var mest jag som fick rida henne eftersom dom visste att jag verkligen älskade henne. sen så hände det; hon fick åka ifrån stallet och jag blev så himla ledsen. jag grät hela tiden. men en dag när jag kom till stallet så såg jag att hon stog där och jag blev så lycklig att tårarna bara rann. jag älskade att åka till stallet igen, vilket jag inte hade gjort på ett bra tag. jag minns inte hur många gånger jag pussade hennes mjuka mule, hur många gånger jag kramade hennes hals och hur många gånger jag bara stog och myste med henne. jag tog verkligen tillvara på den tiden, varje dag så sa jag bara hejdå och pussade henne för jag var så säker på min sak att hon skulle klara det. men så en dag när jag kom till stallet, lycklig som vanligt för att jag skulle få gå in till min älskade casita, så kom min ridlärare och såg så ledsen ut, jag undrade var det var och han sa att casita hade åkt, för att hon inte klarade det längre, att hon hade så ont. jag minns känslan jag hade i kroppen, det gjorde så ont i min själ och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna...jag hade inte ens fått ta ett riktigt farväl av henne!
jag var så ledsen att jag kunde dö, jag grät när jag skulle sova, jag grät när jag gick upp på morgonen, jag grät mitt under dagen...jag grät med andra ord nästan hela tiden. det tog riktigt lång tid innan jag förstog att det inte kommer hjälpa hur mycket jag än gråter, för hon kommer inte tillbaka. jag började tänka att hon har det mycket bättre där uppe än vad hon hade här på jorden. visst så tänker jag fortfarande på henne och jag får stora klumpar i halsen när jag tänker på att hon har vart död i så många år nu. men jag älskar henne fortfarande så in i helskotta mycket och jag saknar henne till tusen <3
casita, jag älskar dig! då, nu och föralltid ♥
Här, i den stilla gryningen
Kan jag känna, allting andas, igen
Dom tunga molnen,
drev iväg med vindarna
Inga tårar, ifrån himlen,
blir till regn
Vi, hör orden i en sång, som
finns kvar här i våra hjärtan
Nu, i lugnet efter storm
En ängel flög förbi
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Kärleken är
Och när natten sänker sig
Är vi trygga i varandras andetag
En vind, som smyger sig hit in,
bär en doft utav vilda rosor
En ängel flög förbi
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Kärleken är
Oohh... Aahhh... Ohh
En ängel flög förbi,
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Att kärleken är
texten är verkligen gripande. den är typ skriven efter hur stämningen var efter att prinsessan diana dog. och den är rätt vanlig på barnbegravningar. finns vissa som har kommenterat och sagt att dom har haft den låten på sina barns begravningar, och sen står det nånstans också. förstår verkligen varför dom väljer den, texten är verkligen fin och jag skulle inte ha nåt emot och ha den på min begravning, för den är så otroligt vacker <3
första gången jag hörde den så tänkte jag på casita. det var min favorithäst på ridskolan, som tyvärr fick avlivas efter att hon hade blivit sparkad i hagen, hon var halt ett väldigt bra tag och hon hade ett stort sår på benet, men till slut så fick man rida henne, var mest jag som fick rida henne eftersom dom visste att jag verkligen älskade henne. sen så hände det; hon fick åka ifrån stallet och jag blev så himla ledsen. jag grät hela tiden. men en dag när jag kom till stallet så såg jag att hon stog där och jag blev så lycklig att tårarna bara rann. jag älskade att åka till stallet igen, vilket jag inte hade gjort på ett bra tag. jag minns inte hur många gånger jag pussade hennes mjuka mule, hur många gånger jag kramade hennes hals och hur många gånger jag bara stog och myste med henne. jag tog verkligen tillvara på den tiden, varje dag så sa jag bara hejdå och pussade henne för jag var så säker på min sak att hon skulle klara det. men så en dag när jag kom till stallet, lycklig som vanligt för att jag skulle få gå in till min älskade casita, så kom min ridlärare och såg så ledsen ut, jag undrade var det var och han sa att casita hade åkt, för att hon inte klarade det längre, att hon hade så ont. jag minns känslan jag hade i kroppen, det gjorde så ont i min själ och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna...jag hade inte ens fått ta ett riktigt farväl av henne!
jag var så ledsen att jag kunde dö, jag grät när jag skulle sova, jag grät när jag gick upp på morgonen, jag grät mitt under dagen...jag grät med andra ord nästan hela tiden. det tog riktigt lång tid innan jag förstog att det inte kommer hjälpa hur mycket jag än gråter, för hon kommer inte tillbaka. jag började tänka att hon har det mycket bättre där uppe än vad hon hade här på jorden. visst så tänker jag fortfarande på henne och jag får stora klumpar i halsen när jag tänker på att hon har vart död i så många år nu. men jag älskar henne fortfarande så in i helskotta mycket och jag saknar henne till tusen <3
casita, jag älskar dig! då, nu och föralltid ♥
Här, i den stilla gryningen
Kan jag känna, allting andas, igen
Dom tunga molnen,
drev iväg med vindarna
Inga tårar, ifrån himlen,
blir till regn
Vi, hör orden i en sång, som
finns kvar här i våra hjärtan
Nu, i lugnet efter storm
En ängel flög förbi
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Kärleken är
Och när natten sänker sig
Är vi trygga i varandras andetag
En vind, som smyger sig hit in,
bär en doft utav vilda rosor
En ängel flög förbi
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Kärleken är
Oohh... Aahhh... Ohh
En ängel flög förbi,
Mot himmelen så fri
Men hon lämnade sitt leende,
på vår jord
Som en sol som värmer oss
Som ett himmelskt stjärnebloss
Så vi kan betrakta livets skeende,
med en tro
Att kärleken är
Kommentarer
Trackback
